
Den 4/4 lämnade vi säkerheten i Stöllet för en upplevelse utöver det vanliga till Kebnekaise. Äventyr är som ni vet bara dålig planering. Vår tur till Kebnekaise var planerad in i minsta detalj. Syftet med turen var främst att lära sig men även en utmaning i sig med längre distanser. Under våra 8 dagar hade vi två personer från klassen som fick agera guide.
Vi kom fram till Abisko tisdagen den 5/4. Runt 12:30 stod hela klassen startklara vid Kungsledens portar. Det var nu dags för årets upplevelse! Den första dagen präglades av underbart väder och halvkasst före. På kvällen nåde vid Abiskojaurestugorna och fick en välförtjänt vila. Några spenderade kvällen i en fantastisk bastu och några tog det lugnt i stugorna.
Nästa dag skulle vi ta oss cirka 20km till Alesjaure och ingången till Vistasvaggi. Även denna dag var vädergudarna på vår sida. Dagen var väldigt lång och krävande med många uppförsbackar. Naturen log oss rakt i ansiktet, vi alla njöt i fulla drag. När vi slutgiltligen kom fram till tältplatsen öppnade moder jord upp sig och gav oss några fina vindpustar. Detta var ett utmärkt tillfälle att öva på tältuppsättning i blåst.
Följande morgon var det dags att ta sig in i den storslagna Vistasvaggi. Denna dag hade vi bestämt oss för att dela upp klassen i två delar. Den främsta orsaken bakom detta var för att ge fler möjlighet att leda och agera guide. Hela dagen präglades av fina nedförsbackar. Just en backe var mytomspunnen redan innan vi la våra ögon på den. Den gjorde inte oss besvikna. Det blev några fina svängar men även några vurpor, det hindrade oss inte från att ta oss vidare. Dagen avslutades med att den ena gruppen tältade vid ingången till Nallo och den andra gruppen tältade cirka 3km därifrån.
Dag 4 på turen var det dags att ta sig till den oerhört vackra Nallostugan. Den första gruppen nådde stugan vid lunchtid medans den andra gruppen skidade in vid 15-tiden. Denna dag tog sig många en välbehövlig vila medans andra tog tillfället att öva lite telemark i de närliggande backarna.
Efterföljande dag var en höjdpunkt för många. Denna dag stod i naturupplevelsen i fokus. Denna dag var det många som hade Coca-Cola och chips i tankarna. Det var nämlingen dags för oss att nå Sälkastugorna, ett ställe där gudarna hade skänkt en liten affär med diverse godsaker. Vägen dit var helt fantastisk. Solen stod och stekte på våra brunbrända ansikten. De sista 2-3km var bara en lång nedförsbacke. Här var det varken telemarkssvängar eller något annat på schemat, här var det störtlopp som gällde. Efter en välförtjänt påfyllning av vårt blodsocker var det dags att ta sig vidare till Singijokha och ingången till Kebnekaises Sydtopp.
Nästkommande dag var en dag vi alla hade sett framemot. Det var dags att besöka Sveriges högsta topp, Kebnekaises Sydtopp. Vi kom inte iväg från tälten förens 9:30 då vädret och vi inte var överens. Efter ett flertal kilometer tog vi lunch precis innan Sydtoppens stigning. Skidorna fick vi ge upp ganska tidigt. Under nästkommande timmar hade vi alla en bild i huvudet, bilden av oss på toppen. Vi alla kämpade och tog höjdmeter efter höjdmeter. Klockan 15:30 den 10/4 stod Turism och Uteliv och blickade ut över Svea Rike. Vi hade nått Sveriges högsta punkt. Glädjen sprutade ut ur allas öron och kamerorna gick på högvarv. Nedvägen gick ganska smidigt då vi hade en utmärkt guide som ledde oss ner. De sista kilometerna mot tältet var helt fantastiska med underbar skidåkning. Runt 19:30 var vi alla tillbaka vid tälten och då kunde vi äntligen pusta ut efter en fin dag.
Efter en välbehövlig vilodag var vi igång igen den 12/4. Nu hade vi ett nytt mål i sikte. Vi skulle äntligen få sova inne och äta riktig mat på Kebnekaises Fjällstation. Efter en rolig och lärorik nedförsåkning var det nästan bara transportssträcka till fjällstationen. Runt 14-tiden stod vi utanför stationen med en stort leende på läpparna. Vi alla var förtjänta av en 3-rätters middag. Middagen var helt underbar och hela klassen bokstavligt talat rullade ut från restaurangen.
Den sista aktiva dagen på turen spenderades genom en dagstur till Tarfaladalen. Här stod det skidåkning på schemat. Efter en ganska tuff uppförsbacke öppnades hela dalen upp för oss. Härifrån kunde vi se vart vi hade varit för några dagar sen, Sydtoppen. Nedförsåkningen härifrån var helt fantastisk och adrenalinfylld.
Nästa dag påbörjades hemfärden mot Stöllet. Det hela börjades med ett skotertransport ut ur fjället till Nikkaloukta. Ett väldigt fint sätt att avsluta vår tur på. Efter diverse tåg och bussbyten stod vi slutligen på Stöllets parkering!
Hela turen tar nog ett tag att smälta. Att under åtta dagar får dela en fantastisk upplevelse med en grupp fantastiska människor, det är något vi aldrig kommer glömma. Kebnekaise 2016 är något vi sent kommer glömma.
Vi avslutar detta långa inlägg med veckans citat:
"Solen skiner nästan på oss" - Okänd
Peace out - Njut av varandras sällskap.